Ovanliga fågelgäster ger ibland upphov till nyhetsnotiser. I de flesta fall går sådana nyheter ut via vår Facebookgrupp. Ägretthäger, Lämshaga. Foto: Anne-Charlotte Bergenheim
Ovanliga fågelgäster ger ibland upphov till nyhetsnotiser. I de flesta fall går sådana nyheter ut via vår Facebookgrupp. Ägretthäger, Lämshaga. Foto: Anne-Charlotte Bergenheim

Nyheter

Den snabbaste nyhetsförmedlingen sker via vår Facebook-grupp, där alla medlemmar har möjlighet att göra inlägg och publicera bilder. Välkommen att gå med i gruppen! Vi finns också på Instagram. 

2021

Tomas Axén Haraldsson har sedan 2020 hårdfokuserat sin skådning på Ingarö, där han är bosatt. 2021 var målet att nå 175 årsarter på denna del av Värmdö. Vilket han lyckades med! Läs hans rapport: 

Årskrönika 2021: Ett skådarår på Ingarö

2021 har jag satsat på Ingaröskådningen och räknat årskryss här på ön. Tillsammans med Johan Joelsson fokuserade jag likartat redan under 2020 och det gav mersmak, kul att utforska de egna hemmamarkerna och livet under pandemin har också föranlett mer tid ute i naturen till vardags och ett flexiblare arbetsliv. Det året kröntes magnifikt av vår vitvingade trut på självaste julafton. Under 2020 fick jag ihop 161 arter men kände att det fanns mer att hämta in, missade ett femtontal arter som rapporterades av andra, flera av dem rätt enkla. Så 175 blev mitt mål för 2021, det vore riktigt häftigt att uppnå det antalet på Ingarö, mitt ”hemmarevir” och fortsatt en underdog i skådarsammanhang och, åtminstone som jag upplevt det, begränsat utforskad.

Socialt och inbjudande fågelår
Jämfört med 2020 så blev detta ett mer socialt och inbjudande skådarår från mitt håll. Så jag vill tro att bra sträckdagar och spännande obsar kom fler till del, och en drivkraft i min lokalskådning är att visa fram Ingarös potential och upplevelser. Jag rapporterar allt i Artportalen, larmar ut de ovanligare arterna direkt i appen och i Band-gruppen ”Värmdö fåglar” och gör regelbundet inlägg på Värmdö Fågelklubbs Facebook-sida. Vi samåkte en hel del och testade även buss- och cykelburen skådning.

Året bjöd på en mängd läckra fågelupplevelser, upptäckarglädjens gift och spektakulär skärgårdsnatur. Jag må ha tittat ut över Nämdöfjärden från branten på Björnö (klipporna man ser öster om Björkviks brygga) säkert hundra gånger men vyerna i kombination med väder och ljus skapar oupphörligen nya wow-känslor. Året bjöd samtidigt på många fullständigt mediokra morgnar, frånvaro av fågelliv och usla väderförhållanden. Tvivlaren kan tycka att jag lagt hundratals fälttimmar för klen utdelning, men mig lockar det inte att trängas i fågeltornet vid Hjälstaviken eller Fysingen. Och att Landsort och Horssten är grymma lokaler det vet vi ju redan. En tusendag bläsand, eller en upptäckt ringtrast, är ju inget man höjer på ögonbrynen för där. Men här hemma, däremot!

Kan köksfönstret räknas som fågellokal?
Flera av årets häftigaste obsar och viktigare arter har jag haft från köksbordet, som även fungerat som arbetsplats under pandemin. Jag har placerat mig nära köksfönstret och vänd mot nordost så att jag ser mot Kolström/Ingarö kyrka, luftrummet däröver och Södersvedsskogen bortanför. Handjagaren är alltid inom räckhåll och jag har flyttat på blomkrukorna för att optimera synfältet. Det rör sig ofta fågel längs vattendraget (havsörn, änder, hägrar, skräntärna ibland) och om hösten dyker sträckflockar upp över skogen i nordost och passerar ofta fint inom synhåll från tomten.

Den soliga vårvinterförmiddagen 3 mars satt jag i telefonmöte med en klient och en tolk och dessa samtal blir ganska långsamma och i etapper. Jag sa ett par meningar och svepte med blicken över horisonten så länge. En större fågel uppenbarade sig över skogsranden, med ett par ordentliga vingar men ställda i ett grunt V och inte gamlikt slokande som havsörn…. En till synes mer proportionerlig stor rovfågel, kunde det vara en kungsörn? En art jag traktat efter länge på Ingarö. I handkikaren framträdde en nästan säkert bestämd kungsörn, men jag var tvungen att se den i tuben. Så efter en sekundsnabb överläggning slängde jag telefonen i fickan, satte min handsfree i örat, rusade efter tubkikaren och ut på trappan. Allt medan jag hummade med och sköt in några frågor i samtalet. Knästående vid tubokularet kunde jag tyst jubla inombords när en ung kungsörn gled förbi i fint medljus längs Kolström. Jag fick även några dokumentationsbilder med mobilen genom tubkikaren, med samtalet alltjämt pågående i bakgrunden. Jag knöt näven i en segergest, såg örnen försvinna västerut och återgick så till arbetsplatsen vid köksbordet och fortsatte samtalet.

Morgonen den 12 augusti satt vi och åt frukost. Klockan var runt 7 och det var en fin sommarmorgon. Jag hade haft arktiska vadare på min radar sedan några veckor, men var nu rädd att dessa helt skulle missas från Ingarö – de är notoriskt svåra och särskilt här i innerskärgården. Några försök från branten på Björnö hade varit resultatlösa och jag hade lite dystert börjat räkna bort de arterna på årslistan.
Sträcker mig efter yoghurten och ser i ögonvrån några måsar som kommer singlande i luften över Kolström, tittar till på dem – bara silltrutar. Men vänta… där bakom trutarna kommer ett längre band av mindre fåglar med snabba vingslag. Det ser ut som vadare! Shit! Ska jag hinna med dem så…. Kastar mig efter tubkikaren, ut på trappen i bara kallingarna och får ögat till okularet. In i synfältet kommer en fantastisk syn, ett flimmer av snabba vingar och en färgpalett av rostrött och grått-svart-vitt; det är adulta myrspovar och kustpipare i sommardräkt i fint medljus! Plötsligt bara händer det. Otroligt.

Bästa dagen?
Några dagar står ut, dagar när väderlägena plötsligt skapar magi och den vardagliga skådningen bryts av en extatisk fågeldag. 15 september var en sådan dag. Jag och Jonas hade haft koll på väder och vindar och när det började ligga på från öster och var mulet kändes det lovande för sjöfågelsträck. Vi satsade på Klacknäset från gryningen men det var rätt avslaget, någon enstaka andflock långt i söder och glest med finkar och piplärkor över huvudet. Men det var ett läckert skådarväder; svaga ostvindar, skarp sikt och ett högt tunt molntäcke som hindrade motljus och återgav fåglarnas färger rätt väl.

Efter ett par timmar, runt 8.30, så började plötsligt bläsandsflockar komma, men inte långt ut över Nämdöfjärden utan högt på himlen över Ingarö! Långa band och formationer i handkikarens fält, men i tubkikaren framträdde bläsändernas vita vingfält och det gick även att urskilja små krickor och slanka stjärtänder. ”Oj här kommer en flock till….räknar du den? Shit det kommer en stor flock till direkt efter!”
Det var en otrolig känsla att få uppleva sådant sträck här på hemmaplan. Vi tjoade och antecknade febrilt antal och blev helt upprymda när siffran bläsänder passerade 1 000 och efter en stund även 2 000. Tänk er då att tidigare ”bra” bläsandsdagar ligger på 300-400 på Ingarö, man måste ut i ytterskärgården för att få ”tusen-dagar”. Sträcket mattades runt lunchtid och när vi summerade siffrorna så landade vi på fantastiska 3 250 ex! Rimligen en av de högsta dagssiffrorna någonsin från Värmdö fastland och slås bara av toppdagar på Horssten/Runmarö.

Bästa arten?
Ett subjektivt ämne. Den rent statistiskt sällsyntaste arten, rödhuvad dykand, framkallade inte så mycket känsla faktiskt. På klubbens utflykt till branten på Björnö den 24 april så flög en hona förbi ett par gånger och den artbestämdes och kunde avnjutas av oss tre skådare. En megararitet med Värmdömått mätt och som föranledde mycket glädje – det var blott det andra fyndet i kommunen efter ett skjutet exemplar på Runmarö 1930. Men en lite småtrist art; dels hade paret legat vid Baggensstäket nyligen, dels har arten alltid varit behäftad med en viss ”parkkänsla” då fynd ibland betraktas som rymlingar från hägn. Då var det mer glädjeutrop och extas under sträckdagen ovan, eller denna obs:

Den 11 april skådade jag och Johan Joelsson vid Vedhamn och hade en skaplig morgon med en hel del ejder, en svarthakedopping (svår på Ingarö), årets första skräntärna och allmänt mycket sjöfågel. Vi ville spana av fjärden norrut och stack ner till Johannesdal. Därifrån kunde vi överblicka de hundratals ejdrar som låg mellan nordvästra Ingarö och Älgö, men de var på långt håll, flera kilometer bort. Oavhängigt den andre så hade vi båda fått ögonen på en skum ejder som i uppskruvad zoom såg ut att vara gråblå på huvudet och svart på ryggen likt en praktejder… ”Fasen, kan det vara en sådan?!” På västkusten eller Öland, javisst, men här i Ingarös innerskärgård?

Vi behövde komma närmare, körde aningen hastigt upp till Lillängsdal och ner på småvägarna till Forsviks lilla båthamn. Från bryggan där kom vi nära ejdrarna, och efter bara någon minuts ivrigt spanande så exploderade en utfärgad praktejderhannes guldgula knöl i kikarfältet! Jag gick närmast ner på knä i nån sorts målgest och det blev high-five med Johan och allmänt jubel. Praktejdern blev sedan stationär på platsen i flera dagar och kunde ses av säkert 100+ tillresta skådare. Vi hade den sen förbisträckande vid branten på Björnö 28 april.

Förvisso ingen raritet, men som den episka varelse den är så måste lappugglan nämnas som en magnifik avrundning på skådaråret. När larmet kom från Petter Westberg en grårisig novembermorgon satt vi och åt frukost och jag skulle lämna barnen på skolan. Det blev en hastig lämning och en likaledes hastig färd till Beatedal, men ugglan hade ”bara flugit in en bit i skogen”. Sen tog det mig sju försök och säkert 10-12 timmar under de kommande två veckorna innan den behagade visa sig för mig. Vilken känsla det var när den äntligen satt där, uppe i en tall jag gått förbi säkert tio gånger under besöken. Min 175:e art på Ingarö 2021 och jag är därmed i mål med min årssatsning. Och med en lappuggla dessutom, min första på Ingarö givetvis och den första observationen på ön sedan 2012, då arten sågs i samma område. Glädje och även viss utmattad tomhet.

Missade arter
Såklart ser en enskild skådare inte allt och kan inte vara hundraprocentig, men jag försökte verkligen få in så mycket jag kunde. Kastade mig iväg när Johan hittade dubbelbeckasinen en sen majkväll och förlade familjepicknickar efter rapporterade skäggmesar på Björnö. Båda arterna hängdes in.

Sämre gick det med halsbandsflugsnapparna vid Eknäs, då jag satt fast i möten när skådare glatt larmade ut att de var kvar. Mindre sångsvanen vid Lilla Sand: liknande läge, kom loss först dagen efter och gjorde ett futilt försök. Röd glada och dvärgbeckasin vid Norra Säbyfälten, en lokal som hade ett toppenår, missade jag med. Nattskärra och den oväntat svåra arten bergand likaså. Även kentsk tärna och bändelkorsnäbb ska ha setts under året, och säkert någon mer art.

Vad jag ska satsa på under 2022?
Oklart i dagsläget. Viss uttröttning nu av att jaga årskryss, om än lokalt och med korta sträckor till lokalerna. Sträckskådningen är fortsatt höjdpunkterna i mitt skådarår, rimligtvis blir det täta besök under lom- och spovveckorna vid Nämdöfjärden! En kul satsning vore att få till riktigt bra siffror på dem, tänk om man kunde se 500 storspovar på en dag? Eller 100 storlommar? Sträckskådarens guld i form av vitnäbbad islom och bredstjärtad labb finns alltid med i bakhuvudet.

Vi ses i markerna 2022!

Tomas Axén Haraldsson

 

Snörikt slut på januari, branten på Björnö .
Kaffepaus norr om Långviksträsk med tjäder och sparvuggla, 27 februari.
Kaffepaus norr om Långviksträsk med tjäder och sparvuggla, 27 februari.
Dubbelbecken på norra Säbyfälten 10 maj.
Läs hela inlägget »

Den 26 november upptäckte Petter Westberg till sin förvåning en stor lappuggla när han egentligen spanade efter vår minsta uggla, sparvugglan, i Kullaskogen på Ingarö. Lappugglan sågs till att börja med i närheten av vägbommen vid Beatedal, men har därefter observerats främst längre åt nordost. Läs mer på Facebook och Värmdö Band. OBS! Vill du försöka se den, parkera vid busshållplatsen på Klacknäsvägen och gå sedan till fots. Detta med hänsyn till de boende i Beatedal. 

Lappugglan i Kullaskogen. Foto: Pernilla Ådén
Läs hela inlägget »

Den 13 november hölls för andra gången Novemberrallyt. Tio olika lag skådade av markerna från Stenslätten i norr till Björnö i syd.

Det var två olika klasser: ekoklass och "vanlig". Det var stenhårt i ekoklassen, och deltagarna bör få ett extra omnämnande. Tomas Axén Haraldsson förflyttade sig runt på Ingarö med SL-buss. Carl Bredberg cyklade på, och Per Åsberg stod på en plats (Fartatippen) under hela dagen.

Flera observerade fågelarter står ut extra mycket. Den röda juvelen tallbit är året invasionsart från norr och flera lag hade turen att få se dem. En annan art som är mycket sällsynt på Värmdö är skäggmes som sågs både vid Ingarö och Oxön. Vinterhämpling och varfågel prickades in på flera platser. Dvärgbeckasin och fjällvråk höll till på Farstatippen. Bakom Återvinningscentralen intill Padelcentret bakom COOP satt en svart rödstjärt.

Totalt observerades 74 arter från Värmdös fastland, vilket är riktigt bra en novemberdag. Den varma hösten bidrog nog till det höga antalet. Se nedan för en fullständig artlista.

Så hur gick själva racet? Ekoklassen var hård. Tomas (Ingarö Eco Birding) prickade in 52 arter tätt följd av Calle (Ugglis) med 51 och Per (Bara Farstatippen; 47 från en enda plats). Den vanliga klassen: Bryggskådarna 30 arter, Alfågel 35, Fotokryzzarna 37, Kråkfötterna 38, Gärdsmygarna 45, Petter/Åsa 49 och Long Johns Sparrow (Adrian, Martin och Tom) 56 arter.

Arter:
Knölsvan, sångsvan, snatterNd, bläsand, gräsand, vigg, bergand, svärta, alfågel, knipa, storskrake, småskrake, fasan, skäggdopping, gråhäger, storskarv, sparvhök, duvhök, havsörn, fjällvråk, ormvråk, sothöna, dvärgbeckasin, skrattmås, fiskmås, gråtrut, havstrut, tamduva, kattuggla, kungsfiskare, mindre hackspett, större hackspett, gröngöling, spillkråka, varfågel, nötskrika, skata, kaja, kråka, korp, sidensvans, svartmes, tofsmes, entita, blåmes, talgoxe, skäggmes, stjärtmes, kungsfågel, gärdsmyg, nötväcka, trädkrypare, koltrast, björktradt, rödvingetrast, dubbeltrast, rödhake, svart rödstjärt, strömstare, gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, stenknäck, tallbit, domherre, grönfink, vinterhämpling, gråsiska, större korsnäbb, mindre korsnäbb, steglits, grönsiska och gulsparv.

Delar av laget Long Johns Sparrow letar arter. Foto: Tom Arnbom
Läs hela inlägget »

Värmdö Fågelklubb har lämnat in synpunkter till kommunen på förslaget till översiktsplan. Bland det som klubben tar upp är behovet av nya våtmarker, bland annat i anslutning till Hemmesta sjöäng, liksom att bevara och värna om de gröna kilarna. Klubben är skeptisk till ytterligare exploatering vid Björkviks brygga på Ingarö i syfte att öka trafiken därifrån, med tanke på kedjan av värdefulla strandmiljöer som bryggan befinner sig inom. Ytterligare punkter finns med, så ta del av hela dokumentet!

VFK stöjder kommunens planer på att utvidga naturreservatet Ösby träsk. Foto: Eva Stenvång Lindqvist
Läs hela inlägget »

Den 31 maj samlades vi i styrelsen för att hurra för och tacka två av våra proffsiga medlemmar. Petter Westberg fick äntligen sitt vandringspris för sin svårslagna vinst i Februariracet. Och Eva Stenvång Lindqvist blev avtackad med ett magnoliaträd för sitt värdefulla sjuåriga ordförandeskap. Det var en fantastisk vacker kväll vid Hemmesta Sjöäng, där lärkfalk och kärrhök och havsörn visade upp sig för att delta i hyllningarna.
Maria Böhm

Petter Westberg tog emot klubbens vandringspris 2021. Foto: Eva Stenvång Lindqvist
Eva Stenvång Lindqvist avtackades med en tjusig mangolia. Foto: Tom Arnbom
Läs hela inlägget »

Nu är den på plats vid Hemmesta sjöäng. Knipholken till Lasse Perssons minne. Lasse har under åren varit en inspirationskälla och viktig medarbetare inom Värmdö Fågelklubb. Lasse gick bort i mars, alldeles för tidigt. Han satt då i valberedningen. Dessförinnan, under 28 år, var Lasse styrelseledamot. Vi saknar honom djupt. 

Foto: Tom Arnbom
Läs hela inlägget »

Tisdagen den 23 mars hölls Värmdö Fågelklubbs årsmöte via Zoom. Uppslutningen var inte direkt som den brukar, men så kunde vi ju inte träffas fysiskt denna gång och inte heller få lyssna till något föredrag.

Årsmötet inleddes med Toms minnesord över Lasse Persson, som tragiskt nog avled tidigare i mars. Lasses insatser för klubben under sina 28 år i styrelsen – han avgick vid förra årsmötet – går inte att överskatta. Fram till sin bortgång satt Lasse i valberedningen.

Klubben minns Lasse med stor glädje och värme och saknaden är mycket stor. Tankarna går till familjen.

Årsmötespunkterna avhandlades i tur och ordning. Verksamhetsberättelsen godkändes, liksom den ekonomiska redovisningen. Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget godkändes också. Såväl verksamhetsberättelsen som verksamhetsplan och budget ligger på sidan Föreningen.

Tom Arnbom valdes till ny ordförande efter Eva Stenvång Lindqvist, som avböjt omval men fortsätter att sköta klubbens hemsida. Mats Nilsson lämnade också styrelsen. En ny styrelseledamöt valdes in, Johan Adolfsson. Se hela styrelsen här

Som revisor omvaldes Åke Adreasson.

Agneta Tillberg sitter kvar som valberedare men ytterligare något kraft behövs som styrelsen fick förtroendet att skaffa fram.

Årsmötesordförande var Maria Böhm. 

Det blev ett annorlunda årsmöte i år, via Zoom.
Det blev ett annorlunda årsmöte i år, via Zoom.
Läs hela inlägget »

Den 7 mars kom skrak- och knipholkarna upp vid Farstaviken nedanför Farsta slott i Gustavsberg. Det är ett samarbete med boende i området där Värmdö Fågelklubb finansierar holkarna tack vare medlemsavgifter och bidrag från Studiefrämjandet. 

Nedanför skrakholken: Jerker Söderlund från samfälliigheten.  Foto: Tom Arnbom
Nedanför skrakholken: Jerker Söderlund från samfälliigheten. Foto: Tom Arnbom
Läs hela inlägget »

Värmdö Fågelklubbs tävling i att obsa så många arter som möjligt under februari, populärt kallad Februariracet, är avgjord. Vinnare är Petter Westberg, som fick in totalt 74 arter under månaden. Sammanlagt sågs 80 arter av deltagarna (2020: 75). 

I mitten av februari var det ännu stenhårt i toppen, men sedan gjorde Petter ett ryck och den luckan släppte han aldrig. Han avslutade grandiost under sista tävlingsdagen med två (!) tjädertuppar i Kullaskogen på Ingarö. Petter fick in åtta fler arter än förra årets segrare Carl Bredberg som kom upp i 66. 

För övrigt höjde sig de flesta av de som var med förra året också. Kul att se att det skådats så intensivt. Och av rapporterna att döma har man också hjälpt varandra, och haft kul!

Av alla roliga arter sticker några ut lite extra, bland annat tjäder (Kullaskogen), sparvuggla (Kullaskogen) och kungsfiskare (Kolström). Två obsar av bergand (Stavsnäs vinterhamn och Tjustvik) är också kul samt en entita inne i självaste Gustavsberg. Den fullständiga artlistan finns sist i artikeln. 

I övrigt har det skådats över hela kommunen och extra mycket på Ingarö. Tomas Axén Haraldsson och och Jonas Olsson har obsat alla sina arter där.

Slutställning:
Petter Westberg 74, Tom Arnbom 68, Martin Olgemar 68, Tomas Axén Haraldsson 64, Jonas Olsson 62, Maria Böhm 60, Eva Stenvång Lindqvist 59, Sven Faugert 56, Majna Gemsjö 55, Pernilla Ådén 54, Magnus Rydén 51, Carl Bredberg 48, Jörgen Warstrand 47, Arne Wallers 35, Håkan Steen 34.

Utdelning av vandringspriset sker senare i vår, datum kommer.

Tack för gott deltagande och stor entusiasm!

Håkan Steen

Fullständig artlista: 
80 arter (2020:75)
Ingen systematisk ordning. Listan utgår från segraren Petter Westbergs rapporter, med sex arter på slutet som han inte hade.
Korp Koltrast Domherre Kungsfågel Kråka Svartmes Blåmes Talgoxe Nötväcka Nötskrika Sparvuggla Gröngöling Grönfink Större hackspett Tofsmes Talltita
Trädkrypare Gräsand Storskrake Knölsvan Knipa Havstrut Skata Gråhäger Sothöna
Gärdsmyg Gulsparv Sångsvan Fiskmås Havsörn Storskarv Gråtrut Stenknäck
Stjärtmes Vigg Gråsiska Ormvråk Tamduva Gråsparv Pilfink Steglits Kaja Björktrast
Skäggdopping Kattuggla Spillkråka Sparvhök Bergfink Vattenrall Morkulla Kungsfiskare Sidensvans Fasan Bofink Kricka Ejder Salskrake Berguv Entita Ringduva Mindre Korsnäbb Duvhök Alfågel Grönsiska Brunand Rödhake Skrattmås
Bergand Grågås Sånglärka Skogsduva Tofsvipa Större korsnäbb Tjäder Snatterand
Småskrake Mindre hackspett Varfågel Stare Fjällvråk

Läs hela inlägget »

Lördagen den 9 januari genomfördes årets första artrally. Åtta lag deltog och totalt sågs hela 61 arter, riktigt bra. Steenbäckarna var det vinnande laget inom ekoklassen och observerade 36 arter under de två milen som de cyklade runt Gustavsberg med omnejd. Laget bestod av Yvonne Blombäck, Carl Bredberg och Håkan Steen. 

Inom huvudklassen tog Duvungarna (Åsa Samuelsson och
Petter Westberg) hem första platsen med 47 arter, tätt följt av Long John´s Sparrow med 45 och Ingarö Birding 41, Vipan 38, Fotokryzzarna och Alfågeln båda 33 och Kråkfötterna 29 arter.

De mest intressanta arterna var berguv, kattuggla, vattenrall, entita, talltita, ringduva, grönsiska, ejder, alfågel, småskrake, snatterand, svarthätta, bofink, bergfink och flera rödhakar.

Intressant att notera är att stora delar av "fastlandet" på Värmdö kontrollerats. Från Stenslätten i norr till Björkvik i syd inklusive Saltarö, Brevik, Malma, Djurö, Hemmesta, Norråva, Lillsved, Oxön, Skevik och många lokaler runt Gustavsberg och på Ingarö. Kul!

Här är den kompletta artlistan: knölsvan, sångsvan, snatterand, gräsand, vigg, ejder, alfågel, knipa, storskrake, småskrake, gråhäger, storskarv, duvhök, havsörn, ormvråk, vattenrall, sothöna, skrattmås, fiskmås, gråtrut, havstrut, tamduva, ringduva, berguv, kattuggla, större hackspett, gröngöling, spillkråka, varfågel, nötskrika, skata, kaja, kråka, korp, sidensvans, svartmes, tofsmes, entita, talltita, blåmes, talgoxe, stjärtmes, svarthätta, kungsfågel, gärdsmyg, nötväcka, trädkrypare, koltrast, björktrast, rödhake, pilfink, gråsparv, bofink, bergfink, stenknäck, domherre, grönfink, större korsnäbb, steglits, grönsiska, och slutligen gulsparv.

Tom Arnbom

Alla deltagare samlade efter målgången utanför Runda huset i Gustavsberg. Foto: Eva Stenvång Lindqvist
Petter Westberg och Åsa Samuelsson vann huvudklassen. Bakom dem eko-klassens vinnare Carl Bredberg, Yvonne Blombäck och Håkan Steen. Foto: Eva Stenvång Lindqvist
Läs hela inlägget »

Nyhetsarkiv

Nyhetsbrev

Värmdö Fågelklubb ger ut cirka 4 nyhetsbrev per år som distribueras via e-post till medlemmarna och därutöver vissa informationsutskick. Du kan när som helst avbryta prenumerationen - klicka på en länk längst ned i nyhetsbrevet. 

Senaste nyhetsbreven:
Nyhetsbrev nr 1 2022
Nyhetsbrev nr 5 2021
Nyhetsbrev nr 4 2021
Nyhetsbrev nr 3 2021
Nyhetsbrev nr 2 2021
Nyhetsbrev nr 1 2021